Höstens andra Prova-på tillfälle hölls den 8 november, tillika Arkivens dag, och ett antal intresserade Markbor dök upp och ville veta mera. Annika Ryndal, Charlotta Andersson Sandberg och Bengt Nilsson fanns på plats och guidade bland program och databaser. En trevlig förmiddag där frågor, svårtolkade texter, tips och andra spörsmål avhandlades. Informationsmaterial och föreningens medlemstidning fanns självklart att ta med hem. När släktforskare träffas och börjar prata om sina släktingar händer det ofta att man stöter på gemensamma anor. Så hände även i lördags då en av besökarna berättade om sin anfader, Jöns Krig från Örby. Det visade sig att Jöns hade varit gift med en släkting till Annika och att de båda hade haft svårt att hitta var Jöns kom ifrån. Det var en klurig nöt att knäcka och engagerade våra släktforskare, kanske kommer vi att hitta lösningen i kommande Mark-Rötter? På Rötter, Sveriges släktforskarförbunds hemsida, finns det tips om hur du gratis hittar både kyrkböcker

Allahelgonahelgens föredrag hölls av historikern Johannes Daun och handlade om Forskning i industriarkiv och hur dessa källor kan vara till nytta för släktforskare och lokalhistorier. Till vardags arbetar Johannes på Textilmuseet i Borås som förste antikvarie och har själv forskat i olika industriarkiv. Det visade sig att det går att hitta mycket matnyttigt i dessa arkiv. Ofta noterade företagen både vad de anställda tjänade, vad de arbetade med och om de varit sjuka, lediga eller för kvinnor, fött barn bland mycket annat. Har man tur kan det också finns foton på de anställda. Det finns dock utmaningar, t.ex. var arkiven finns. De kan finnas kvar på företagen, på Landsarkivet Göteborg, på kommunarkivet i Kinna eller i stadsarkivet i Borås eller helt enkelt har försvunnit. Om de finns kvar på företagen är det inte heller säkert att de är tillgängliga för forskning men Johannes uppmanade publiken att alltid kontakta företagen och fråga. Han berättade vidare att arkiven kan vara svåra att

Söndagens (26/10) föredrag samlade en rekordpublik. Över 40 personer hade sökt sig till Kinnaborgssalen för att lyssna på Håkan Kumler och hans föredrag om Gamla Vägar i Västergötland. Håkan är pensionerad gymnasielärare i bl.a. svenska och historia och numera ordförande i Historiska Sällskapet i Alingsås. Publiken fick höra ett gediget föredrag om vägar, milstenar, gästgiverier, broar och mer därtill tillsammans med beskrivande bilder. Håkan Kumler tog avstamp i medeltidens vägsystem, vägar via Ätran och Viskan upp genom landet, vissa vägar ledde upp till Norge och Nidaros. Sedan blev vi också guidade om milstenar som visade avståndet både mil, halvmil och kvartmil och de var olika höga. Förordningen kom 1754 och därför har många milstenar detta årtal inristat. Även Kungens monogram och landshövdingen initialer fanns ofta med på stenen. Kumler berättade också om de första vägarna som ofta gröptes ut till hålvägar. Intressant var också reglerna kring gästgiverierna som kom att fungera

Lördagen den 18 oktober bjöd Borås Släktforskare tillsammans med Borås Stad in till den årliga släktforskardagen på stadsbiblioteket. Flera föreninger fanns på plats, bl.a. Kinds och Ulricehamnsbygdens släktforskare, Föreningen Släktdata och Centrala Soldatregistret. Skaraborgarna var representerade, Västgötalitteratur och naturligtvis dagens värd, Borås Släktforskare. Självklart var Marks Härads Släktforskarförening på plats med två bord och visade upp verksamheten. Med från start, klockan elva, var det fem stycken som representerade och ytterligare Markbor stötte till efterhand. Boklådan var naturligtvis med och ett antal intressanta böcker fick nya ägare. Vid öppningstid var det en begränsad anstormning men från tolv så kom en strid ström av besökare och det höll i sig till stängning vid 16-tiden. Under dagen hölls tre intressanta föredrag där Borås Släktforskare själva inledde. Bo-Lennart Andersson och Anders Westberg berättade om hur det är att släktforska i Borås och vad som skil

Marks härads släktforskarförening bjöd in till en Prova på- och släktforskarhjälpsträff på Kinna bibliotek och tiotalet intresserade slöt upp. Annika Ryndal fanns på plats och guidade bland program och databaser.

Den 10 september hade föreningen det första arrangemanget för hösten. Dryga 20 personer samlades vid Hembygdsgården i Seglora, en stor pampig träbyggnad från 1790-talet. Seglora Hembygdsgård, från 1790-talet På andra sidan vägen ligger Seglora kyrkogård som har anor från 1100-talet. Där den äldre kyrkan en gång låg, den som idag står på Skansen, har man anlagt en grusad yta inramad av en häck där också en minnessten står. Där startade Lennart Hermansson, vår guide, berättelsen om kyrkogården. Den gamla kyrkoplatsen En minnessten Vi besökte ett tiotal gravar och Lennart berättade om flera lokala profiler, t.ex. Mor Anna. Hon tog över en förläggarverksamhet som hennes far och sedemera hennes man Johannes drev. Verksamheten genererade ett stort kapital och när maken Johannes hade dött tog Mor Anna fram asken där vinsten förvarades. I saken fanns det 65 000 riksdaler, vilket idag motsvarar flertalet miljoner kronor. Kapitalet tillsammans med de framtida vinsterna blev startkapital för fler